Nu är det så att vår active board monterades ner utan förvarning mitt bland flyttkartonger den sista veckan innan jul, när vi lärare kämpade på som bäst för att försöka upprätthålla ett gott klassrumsklimat med allt vad det innebär inför flytt av skola och julledighet. Därmed föll en stor del av vår lektionsplanering när vi alla var som mest pressade, både av föräldrar som förstås värnade sina barns skoldagar i en hastig flytt och nedläggning samt en ledning som vädjade om "professionalitet". Nog för att vi lärare är ganska flexibla, jag vågar nog påstå att vi tillhör ett hyfsat flexibelt släkte, men det finns ju gränser för vad man ska mäkta med.
Det är alltså inte utan irritation den nu fortfarande hänger där i klassrummet, vit, tom och tråkig som en del av tapeten. Vi har fortfarande inga fungerande datorer, ingen uppkoppling. När ska det börja hända grejer i källaren undrar jag? Ring de där samtalen, få hit folk som fixar, eller tar vi det - som allt annat - efter sportlovet?
Jag gillar verkligen att undervisa, men jag är så fasligt trött på att trolla med knäna. Vi förväntas ofta göra det, vi lärare, det var väl därför vi valde det här yrket, inte sant? Inte ska ni väl behöva fler matteböcker - gå ut och räkna kottar! Ni pratar väl matematik, jobbar väl inte bara i böckerna?
Men hallå! Vi lever väl inte på stenåldern, vi behöver material! Mer pengar till ungarna ni dumsnåla politiker! Eller vem ska man egentligen rikta sig till/mot/från?
Hur hamnade vi här nu då...
Jo men våra active boards. Skytteholmsskolan, jag lovar, ni sparar pengar på att få igång dem.
/tack på förhand.
PS. ÄNTLIGEN kom den igång! /Reds. Anm. 19/2 -14
