På vilket sätt kommer den moderna människan att uppleva världen?
Hur kommer den moderna människan uppleva livet? Vad gör det nya skärmanvändandet med oss, vilka kommer vi bli i framtiden, på vilka sätt kommer vi förändras?
När jag var i tonåren och fick en blombukett av någon kille så drömde jag mig bort framför spegeln. Jag kanske plockade ut några blommor och satte i håret, gosade in näsan i buketten, hängde upp den att torka över fönstret, drömde mig bort med rosiga kinder och fjärilar i magen.
När vi reste utomlands upplevde jag nya dofter för första gången, kände ökensanden mellan tårna och upplevde magiska stjärnfall. Jag skapade minnen inuti mig. Berättelser av olika kulturer, platser och människor.
Kanske tog jag ett par kort eller så, att sätta i något gammalt album jag skulle titta i först efter tio-femton år eller visa mina vänner och framtida barn. Men mest av allt skapade jag minnen för mig själv. För min egen upplevelses skull.
Jag försöker få grepp om hur det är nu.
Grundkänslorna finns ju fortfarande i oss människor; pirret i magen, kärleken, förväntan, ångesten, lättnaden, ilskan, allt det där har vi ju fortfarande. Men hur upplever den moderna människan det?
När jag var i tonåren innebar upplevelser ett brett register av olika känslor.
Idag verkar många uppleva genom att visa bilder av upplevelserna för andra. Eller kanske inte för att visa vad man har upplevt, utan för att visa foton av det man har varit med om. Visst är det en skillnad där? Leder det man varit med om i livet i så fall till ett brett register av olika känslor eller bara till en känsla: Bekräftelse?
Och om ingen bekräftar? Tappar upplevelsen sin magi då?
För mig var det magi. Det var fantasi. Det var frihet. Jag sökte ingen bekräftelse för mina upplevelser, det behövdes inte, fanns ingen anledning att efterfråga en sådan (jag visste inte vad det var).
För mig krymper det bara så fort jag försöker hänga med. Jag blir ihålig.
För mig krymper livets upplevelser till en och samma känsla och den är helt beroende av vad andra tycker och tänker, så fort jag är med om saker för att dela med mig.
Har jag helt fel här? Blir upplevelserna av livet än större när man delar och får "likes"?
Vad innebär det i så fall för den moderna framtidens människa?
Vilka rum kommer skapas och vad kommer vara viktigt i livet?
Jag är bara nyfiken och oerhört oförberedd.
Trots att jag är den moderna människans mamma och fröken.
